Jag följer dagligen med en blogg som skrivs av Katarina....hon är en otroligt stark kvinna som gått igenom många tragedier inom de senaste åren.
Jag gråter ofta när jag läser hennes texter och tänker på hur lycklig jag är som fått föda levande barn till världen. Ibland bara glömmer jag bort hur lycklig jag är när det är stressigt eller när liver ger mej en spark och allt känns jobbigt.
Men när jag åter kommer in på hennes blogg och läser om hennes sorgearbete så slår det mej att även om jag har det jobbigt ibland eller som oftast så är jag inte så stark människa som hon är. Hon är otrolig....hon är någon som jag gärna sku villa träffa och bara ge en styrkekram och låta hon veta att det finns en främling där ute som bryr sej om henne.
Fråga mej inte varför jag bryr mej eller varför just hennes blogg har klamrat sej fast i mej för det vet jag inte. Men jag tror att det är för att jag ser upp till starka kvinnor och vill vara en själv.
Jag önskar bara att hon skulle få bli lycklig igen och att forskaren kunde jobba snabbare och hjälpa henne på traven lite snabbare än vad de gör just nu.
Även om hon inte läser min blogg så vill jag önska henne lycka till och många varma kramar från en kvinna långt borta i Finland.
Hon finns i mina tankar ofta!
Nu till er alla vill jag önska en glad påsk och hoppas att ni får njuta av det fina vädret vi har på kommande under helgen!
