I vår finns det en hund som heter Rex. Han är en blandras på schäfer/collie/belgisk vallhund.🐶
Han tror att han är liten och kan sitta i vår famn när vi är hemma.
Jag brukar säga att hans mamma födde 9 valpar så han hör säkert till dom sista i kullen och därför har inte hjärncellerna räckt till 😂
Han har varit en magnet till småkryp hela sitt liv. Myror, myggor och "punkkin" är dom som älskar hans päls.
Idag hittade jag något som liknade en "punkki" eller som min mamma alltid sa skogsbässe.
Jag rakade honom runt platsen och placerade oss på golvet för att kunna nappa bort den.
Denna gång gick det inte som i strömsö alls!! 😲
Han började blöda och den tjocks bruna punkkin blev platt och lossnade absolut inte. 😢
Nu har jag putsat det och hållit öga på det en hel del för att kolla att inget går på tok.
Månne det var ett småkryp eller en åldersnippa??
Vi följer upp honom och hoppas på att blir bra. 👍
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar