onsdag 9 mars 2011

Att vänta är det värsta.....

Jag måste vänta ännu i 3 dagar före jag vet om de hittat vad som är fel på mej i labbproven.

Jag är snurrig o har klåda över hela min kropp från mina mediciner just nu. Det lär ska höra till när man äter Arcoxin och Tradolan retard. Men roligt är det inte.

Jag har konstant diarré än också och nu kombinerad med yrseln, illamåendet och klådan så orkar jag inte hemskt mycket annat än sova, sova och sova.

JAg är en urusel mamma.....orkar inte diska, städa eller koka mat. Pavel får hämta mat till dem och det enda jag orkar är att fylla en tvättmaskin nu och då men jag orkar inte med mina händer ens lyfta tvättkorgen o hänga upp kläderna....det får mina barn göra. Det känns hemskt.....detta är inte jag!!!!! Jag är inte den lata mamman utan jag är den mamman som barnen kan lita på....somx kokar mat....tvättar kläder....diskar och hjälper till med hemläxorna.

Fy attan säger jag bara just nu.....jag bara hoppas och ber att jag ska bli frisk o kry igen....för jag orkar bara inte mer med detta.

Mamma där uppe i himlen....HJÄLP MEJ NU!!!!

Nu orkar jag inte skriva mera men hoppas att ni alla där ute som orkar läsa mina inlägg ska ha en skön dag och kväll och njut av allt och alla som fnns omkring er så länge ni kan!!!!!

Puss och kram <3

3 kommentarer:

Mia sa...

Oj Hannavad jag lider med dej! Jag hoppas så innerligt att du får svar på dina frågor, och att du ska bli frisk! Det värsta är då orket tryter, och den känsla man har då är det värsta. Jag förstår att du ber din mamma om hjälp, jag har också gjort det, och jag tror att de är där uppe och vaktar oss... Jag tror så! Kramar i massor! Mia

Mia sa...

Oj Hanna,vad jag lider med dej! Jag hoppas så innerligt att du får svar på dina frågor, och att du ska bli frisk! Det värsta är då orket tryter, och den känsla man har då är det värsta. Jag förstår att du ber din mamma om hjälp, jag har också gjort det, och jag tror att de är där uppe och vaktar oss... Jag tror så! Kramar i massor! Mia

Mia sa...

Oj Hanna,vad jag lider med dej! Jag hoppas så innerligt att du får svar på dina frågor, och att du ska bli frisk! Det värsta är då orket tryter, och den känsla man har då är det värsta. Jag förstår att du ber din mamma om hjälp, jag har också gjort det, och jag tror att de är där uppe och vaktar oss... Jag tror så! Kramar i massor! Mia