Vaknade idag med en otrolig huvudvärk. Detta borde ha varit min vink över att dagen inte skulle bli så bra.
JAg har känt mej tom inombords idag o nära tårar hela tiden. Jag undrade länge varför o spenderade en god stund med att kolla igenom alla de härliga bloggarna som jag följer. Många av dem tar mej ner på jorden o håller mina minnen av bra o dåliga saker som hänt mej i livet levande.
Jag vet inte om det idag är jobbigare än annars men tårar vill fram idag. Men som jag läst många bloggar märkte jag att flere människor har en dålig dag idag.
Jag har haft min mamma mycket i mina tankar idag men även mina två missfall som varit svåra psykiskt att gå igenom för mycket länge sedan. Varför de kommer o går i mina känslor o minnen vet jag inte för jag tycker att mitt sorgearbete efter dem borde vara gjort. Men där kommer de ibland bakom knuten o drar fram dystra miner o tårar.
Förra söndagen alltså den 20.2.2011 var det 6 år sedan min mamma dog och jag var till hennes grav den 19.2 med ljus o gjorde den fin. Det känns så fel att hon är borta även om jag hade många dåliga år av relationer med henne men hon var ändå min mamma och jag saknar henne otroligt mycket. Vi hade en underlig mor-dotter relation men jag visste att hon alltid fanns där för mej i slutändan ändå såsom jag även var för henne. Men nu finns hon ALDRIG där mer o de finns så många gånger jag saknat henne. Speciellt nu när jag då inte har en pappa som vill ha mej i sin familj längre.
Jag är stark jag vet det. Jag kommer att klara mej o det kommer mina barn att göra även för de har ju sin moster, sin morbror o sina kusiner o andra släktingar men en mormor o en morfar är ända guld värda hur jobbiga de ändå är.
Mina barn har ju inte en farfar längre o deras farmor bor ju tusentals kilometer från dem så de är endast mina äldsta barn som träffat farmor.
Kan det vara så att helgerna är de hemskaste när jag blir ensam med barnen o här i Helsingfors har jag en mini liten vänkrets? Jag är oftast ensam o har mina bekanta på jobbet men inte många utanför. Alla mina gamla vänner som jag saknar något otroligt från min tid i Ekenäs har ingen kontakt med mej längre. Om de bara sku veta hur viktiga de är åt mej än i denna dag....o nu mer än förut när ensamheten inte är så trevlig o när jag lever i ett "förhållande" där jag känner mej som nergrävd i en 10 meters grop, skrikande på hjälp o nästan utan syre.
Men attan att nån tar kål på mej för jag ska ju vara den starka i familjen o vem tar hand om mina barn om jag inte gör det?
Men som sagt så har jag en dålig dag idag!!!!
:´(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar