Idag började dagen eller borde väl säga natten med näsblod. Junior hade haft tre gånger näsblod före klockan blev 7.30.
Jag fick det att sluta blöda och vi kom iväg på jobb och skola nästa i tid. Skoldagen hade gått bra och eftermiddagen likaså med hjälp av en klasskompis.
När allt lugnat sej och vännen gått hem kom tankarna och då bröt tårarna ut.
Sedan kom nyheten jag hade fasat. Imorgon är dagen för adjö.
Farbror ska på sin sista resa till hemlandet. Före det ska alla säga adjö till honom. Mina barn ska med dit och mitt hjärta blöder för dem.
Hurdan kväll har vi imorgon hemma efter min kvällstur?
Vilka frågor kommer det?
Vilka känslor flödar fram?
Jag får vara deras bollplank.
Dessa tankar susar i mitt huvud just nu och jag är öm överallt för jag vet att mina barn kommer att gråta och få en ledsam dag utan sin mamma imorgon :-(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar